Att bli senil vid ung ålder... oj, säger en del... tror du fortfarande att du är
ung... och jag.... för att vara senil, så är jag ung. Och om ni inte vet det så
är jag inte en dag äldre än 27... säger sinnet... kroppen, med begynnande
likstelhet... säger något annat... men det lyssnar jag inte
på :-) Vadan kommer sig detta då? Jo ända intill tre dagar innan helgen är jag
helt säker på att Ike är anmäld till Ölands utställningarna... helt enligt
överenskommelse med två uppfödarkollegor, fixet o trixet för att han ska komma
dit börjar ta form... men var är nummerlapparna... ? Misstankar börjar ta
form... undersökningar í mailbox och bankonto... nada resultat... Ike är inte
anmäld... så var inte heller de hundar jag skulle ha haft med mig från
uppfödarkollegan som skulle tagit sig an Ike... så udda kvitta jämnt... lika
dåliga kåslupare bägge två... eller vad det heter :-) Ännu så länge skyller vi
på älgolyckan... för vem tänkte på utställningsanmälan efter den helgen... då
var det mycket annat som snurrade i huvvet... och det är en sak... men att vi
samtliga inblandade var så säkra på att vi verkligen hade anmält...d et är en
annan sak...Ja ja.. en mening med allt... kanske... Men i alla fall så var tre
av mina hundar anmälda till Skk:s utställning i Högbo. Och nu kommer nästa
senila grej... Björn o jag åker upp fredag kväll, jag har legat sjuk hela
veckan, och oklar in i det sista om vi ska åka eller inte, men hellre en dag
utan hemmets vardagskrav fylld av dammråttor som väntar på en dammsugeinvasion...
bara vara... frisk luft, inga krav. Och Björn axlade sin mantel som sjukvårdare,
tog hand om hundarna, och bredde smörgåsar, bjöd på restaurangbesök i Sandviken,
jo, jag var nästan utvilad och mycket friskare när jag kom hem till alla mina
vänner ¨på söndagen... dammråttorna för de väntade troget :-)
Men var i detta fanns då set senila inslaget... Jo, Vi åkte på fredagkväll,
stresskörning, ont om tid... men vi hann.. precis... ramlade in i stugan på
campingen, ställde klockorna på "tidigt" för vi ville inte ha någon stress på
morgonen... allt flöt på som det skulle... fin på utställningen upp med tältet
vid angiven ring... lagom att kaffetermosen skulle öppnas, så inser vi att något
är fel... bara springer spaniels vid ringside... hm... konstigt jag surar och
tvärar och pratar med arrangörer om fel i katalog och program... samtidigt som
jag börjar läsa lite bättre om vad som faktikst står... hm... jag tystnar och
vänder på klacken och inser faktum... vi är på rätt ställe... men på fel dag...
hm, just det... det var här det senila tillståndet slog ut allt annat... Bara
att inse att nu är vi på plats...okej... SWTK har sin utställning idag... och
inte imorgon... och SKK:s är imorgon och inte idag... vi ska vara här imorgon...
inte idag... Vi flyttar tältet till trakten av dagens wheaten utställning, och
kikar på den, trevligt sig. Mig gick det ingen nöd på, bara skönt att inte göra
någonting. Men Björn var nog mera stressad över allt annat han kunde ha gjort på
hemmaplan. Hundarna var nog lika glada de, de var ju med och tillsammans med
oss. Dagens höjdpunkt blev att jag vann... jag som aldrig vinner... jag
köpte en lott från klubbens lotteri... och jag vann... ett enormt gigantiskt
grillset... ser ut som mordredskap... men visst... det som grillas ska
lever ju inte längre... så det blir nog bra med det.
Vi följde även med spännig junior handlingen där Amanda Brügge tävlade. En jätte
trevlig domare. som krävde en hel del av de tävlande, och då blir det kul och
spännande att titta på. Och då vart jag senil igen... för jag kände igen
domaren... men inte förrän jag var hemma så kom ajag på varför... jag har
gått på handler kurs för henne... men då var hon mycket snällare :-)
Roligt men inte förvånande var att Amanda vann den här dagen. Uj, vad den tjejen
har koll på läget när det gäller.
Efter utställningen så var det dags för mat... inte orkade vi laga mat... efter en ansträngande dag, som vi inte gjort något vettigt på- Så det blev "Tony's" i Sandviken, go go mat, och så mycket, rekommenderas :-) Sen tillbaks till stugan, rasta hundar... och slappa. Härligt jag hade en så bra bok med mig, länge sen jag sträckläste i så många timmar... men å andra sidan hade jag inget att göra för Björn slocknade direkt... typ kl 1900... :-)
Så var det äntligen söndag, och vi var i fas, rätt dag, rätt ring, rätt
utställning... allt stämde :-) Tre hundar = 3 CK inklusice en fjärde placering i
bästa hane, Chippen fick sin första placering, Så roligt, och han är go, vår
lattjolajbankille... men i ringen så har han faktiskt lite koll på att "nu
gäller det jobb". Mira fick sitt första CK, och det var roligt, roligast var att
hon tuffar på sig hela tiden, snart så kommer hon att tycka att det är riktigt
roligt :-) På något sätt var nog Thea roligast. Första gången vi ställer henne
sen hon flyttade hem till oss igen. Och hennes valpar är inte mer än 13
veckor... Thea blev placerad som tvåa i öppen klass med CK. Och damen i fråga
har energi så vi kan elda hela huset i flera säsonger med hennes hjälp...
men vissa stunder så lugnade hon ner sig och kunde visa sig riktigt fint.
En härlig hund med
terriertemperament :-)r
Domaren dömde snabbt utan att ge vika för noggranhet, så vi var klara tidiga, och kom hem till de väntande dammråttorna ( för inte hade du glömt dem?) Eftersom jag är djurvän, sä lät jag råttorna vara ett tag till :-) Och tog det lugnt och njöt av efterdyningarna av en härlig helg i bruksmiljö... och så senil är jag inte att jag inte kommer att komma ihåg hur trevligt det var under helgen,.