ÖsTek - Östsvenska Terrierklubben - Östsvensk Terriermästerskap



I samband med ÖsTek:s årsmöte anordnas en kanongod buffé, massor av god mat serveras. Efter maten utses genom en utslagstävling Östsvensk Terriermästare.

Tidigare år har det varit rasklubbarna som utsett vem/vilka som skulle representera vardera terrierras. Två stycken, en vuxen och en yngre hund (rookie). I år såg det annorlunda ut.
Nu är det istället de hundar som vunnit BIR eller BIM på någon av ÖsTek:s uställningar under 2010 som kan anmäla att de vill delta. Vilket faktiskt gjorde att sex stycken wheaten hade kunnat
närvara, men det var bara två på plats. Inget konstigt i det, det såg likadant i de andra raserna. Det finns något som heter avstånd i vårt avlånga land, och även väglag kan ju i vintertid spela roll.

Det var i det läget vi var. Då Ike blev BIM på ÖsTek.s utställning i Strängnäs under hösten.


Ambush Like It Or Not


Så då var det bara så att visst ville jag att Ike skulle vara med på plats och tävla, ett ypperligt tillfälle att på köpet få mumsa lite av buffén :-)

Jag var bortrest fredag till lördag, mitt tåg skulle komma in enligt tidtabellen 15.45. Halv fem skulle buffén börja, och strax därefter själva tävlingen. Någon som tror att mitt tåg var i tid...?
Inte att tala om, för att inte tala om hur sent tåget var när jag skulle åka iväg på kaosmorgonen på fredagen innan... så kaotiskt så jag blev bekant med massor av nya människor på Stockholms central. Dilemman kan ena folk...
Inte så att jag bytte tel nr med någon... men lite typ, kan du kasta ett öga på väskan, ska bara köpa en kaffe...
Vi hann i alla fall. Björn o Ike plockade upp mig sent om sider på Centralen. Jodå, Ike var iordningjord  i god tid... denna gång var jag ju tvungen att ha lite framförhållning, men däremot så var jag lite nervös för hur upplivad han skulle bli
när vi möttes igen efter ett par dagars åtskillnad. Ike kan ju bli lite för glad, då han får lite svårt att fokusera och ha alla fyra tassarna i backen.

Tävlingen går till på så sätt att man lottas i par. Par nummer ett går in, kan vara en border mot en amstaff, eller en irländsk terrier mot en fox. Domaren väljer sin vinnare, som då möter en annan vinnare från ett annat par. Till slut är det bara två stycken kvar.

Publiken får vara med i och med att de lägger sin röst på den som de tror ska ta hem "heatet" Men de har ingen funktion i bedömningen, utan bara äran att i att gissa rätt :-)





Svettigt och törstigt, alla andra satt runt borden och kunde dricka vatten (eller vin) men jag var hänvisad till "bakom kulisserna" fullt upptagen med att hålla nerverna i styr... fast det var inte så nervöst, det är ju mest
roligt, men ändå, det är en ära att gå vidare, konkurrensen är knivskarp. Så lite kittlade det ändå i magen.

Tre omgångar vann Ike, tre hundar slog Ike ut, sen var vi faktiskt i final :-) Helt otroligt roligt :-)



Ike blev ÖstSvensk Terrriermästare reserv. Han blev två kan vi säga för att förenkla det hela :-)

Dodo Sandahl vann med sin Airedale, som jag inte vet namnet på för jag missade att ta hem
programmet.

Den andre wheaten terriern som var på plats var  "Casper" Windisle Inycon, som var lite extra hedrad eftersom
det vita vinet som dracks under kvällen (av de som inte sprang ut och in med tävlande hundar :-)  var just vinet Inycon :-)

Även Casper gjorde bra ifrån sig, han hängde med till andra omgången. Så våra wheaten visade framtassarna den här kvällen :-)


Windisle Inycon "Casper"



Mätt och defintivt belåten var jag när vi åkte hemåt. Glad över att Ike visat sig ifrån sin fina sida
när han är villig att samarbeta, och inte bli överivrig. För bara ivrig är han jämnt när han visar sig, hemma i soffan
är han knähunden personifierad :-)