Lindywheat's Winter Moon Orlando
Hur kan jag… dumma glömska mig… Alltså jag åkte ifrån kameran L Inte ett kort taget… Men å andra sidan så om sanningen ska fram så hade jag nog inte hunnit med att ta så många kort… Jag var nämligen inne i ringen större delen av tiden. Alla primära behov fick åsidosättas, det var ett högt tempo. Sju hundar hade jag anmält, och så hade jag lovat att visa en hund åt Nilla Lundvall, Kennel Extra’s. Det gjorde jag gärna, sju eller åtta… jag skulle i alla fall vara som en död sill efteråt J
Som vanligt var jag inte överens med väckarklockan i arla morgonstund. Tack för att jag har en tålmodig man som ser till att jag inser att ”nu är nu och inte om en stund” . Men faktum är att tidsplaneringen höll både när det gäller förberedelserna och att komma iväg i tid. Vi skulle ju ratta runt lite i Stockholms närförorter och hämta upp Selma och Dustin. Sheena hade vi redan hämtat i torsdags för att få ihop logistiken. Vallentuna flygfält gillar jag som utställningsplats, är man bara i tid så är det inte långt att dra vagn och annat pick o pack. Vi ställde upp två tält, för att få lite mera plats till tvåbenta om ifall det skulle bli regn. Nu slapp vi det tack o lov. Men det var rätt skönt ändå att ha lite space. När tältet var på plats var det bara att rusa iväg och hämtar hundar. Sex satt i bilen… två kom med sina ägare. På något sätt lyckades vi gå in genom veterinärbesiktningen nästan i samlasd trupp. Tack för det… för jag hade inga bajspåsar på med mig, utan lurade av de andra en efter en. Hm, får ta in det lite tydligare i överenskommelse när foderhundar ska med… rasta hunden innan jag kommer och hämtar, oavsett hur tidigt det än är på morgonkvisten J
Vi hade ingen junior med oss, men annars så var det minst en i varje klass. Domaren noterade allt att jag var inne en del… för när sen Björn fick hoppa in och hjälpa till så konstaterade domaren Yvonne Cannon att oj då, nu fick du lov och komma in igen J Men det var ovärderligt… Björn hade ett tufft jobb vara ”backstage” och sen även ramla in i ringen med jämna mellanrum och ändå se till att rätt hund stod på trimbordet, färdigkammad och med utställningskopplet på. Jaja, lite koll hade väl jag med… J
Hur det gick. Det gick bra. Hundarna var klara när de skulle, alla mattar och hussar var glada hela tiden. De tre killar som hörde ihop med Dustin var en härlig trillingskara som sysselsatte sig själva och oss på ett underbart sätt. Grattis Helena till tre underbara söner (och en mysig wheaten hane)
Lindywheat's Winter Moon Orlando
Kaiserbarnen fick very good, det jag ville att de skulle ha,
det var därför de var på plats. De har öron som viftar lite högt, de är helt
otroligt ovana vid att vistas i utställningsmiljö, de skötte sig överlag
galant. Otto… ”utbölingen” fick även han very good… (alltså inget ambush
prefix) som domaren uttryckte sig, en
hane med jättefina kvaliteter, men lite väl liten. Vilket jag tycker stämmer mycket bra med den
herren. Chess och Lazslo vann unghundsklasserna, med CK, men de fick inga
placeringar. Däremot fick Ike och Thea fina placeringar, 2 bästa hane och 2
bästa tik.
Ambush Like It Or Not, lite smått samspelt par :-)
Vi hade en avelsgrupp med
Kaiser, jag är inte längre delägare i honom. Men det var ändå jätteroligt att
vi för första gången kom till skott och hade så pass många avkommor att vi fick
ihop en grupp. Avelsgruppen vann… inte så svårt vi var ensamma… men det krävs
ändå ett HP för att det ska räknas, och det fick vi.
Nu var det riktigtig snabba turer, för nu skulle i stort sett alla handlers bibehållas men hundarna skulle bytas ut… och det i samma andetag. Men tack o lov så fanns det folk runtomkring som ställde upp så det bara var att byta hund, lämna snöre mot snöre, eller hur jag ska uttrycka mig Med uppfödargruppen blev vi tvåa med HP. Föll det inte på något annat så var det öronen… J Mitt dilemma… antingen är de för lätta och svajar med vinden, eller så hör de till utedassens historik… tunga och stora dasslock… J Någon gång ska jag väl nå fram till något mittemellan… Men i övrigt så var domaren överens med mig om att det var en fin grupp, och i övrigt så var jag överens med domaren om öronen
Ike, Thea, Lazslo, Chess
Björn, Lotta, Julia, Annica
En rolig och intensiv dag till ända… Lite väl jobbig… Lena C var var du… hade behövt din organisation och förmåga att ha överblick om när var hur… Sen får ju Björn och jag ta ett djupt andetag och försöka att lära oss att se skillnad på våra hundar… för det är inte lätt i ett upptempotillstånd… Ibland kändes det som rita gissa spring när vi plockade ut hundar ur burarna… eller hjälp vi skulle ha haft chipavläsaren med oss. Tur att hundarna i varje fall vet vad de heter. Alltid en liten hjälp J