Sommar, sommar… men prognosen visade på dåligt väder… det
finns inget dåligt väder… bara dåliga kläder. Sen dessutom så har jag ju ett
yrke som verkligen talar för detta gamla lite tråkiga, lite, enligt min mening,
osanna talesätt, men, men… jag klädde på mig för att tåla lite regn… hm… jeansskjortan
var inte tjock… men tillräckligt tjock i en sådan hetta… Jag brukar inte ha på
mig för mycket, snarare tvärtom, men den här gången rann svetten rejält.
Även om det var rätt så lugnt i tältet. Chess, Sanna och Ike var på plats, Salsa
tillsammans med Carinas Cherry anslöt, Thea kom nybadad och genom kammad så det
var bara lite puts på henne. Det fanns
tid för kaffe och frukost J
Kändes lite konstigt… först ut var Ike i Championklass… Så det dröjde ett bra tag
innan vi skulle in på spelplan.
Ike’s rörelser föll i
god jord, kan man gott säga. Men det räckte inte mer än till en andra plats i
klassen, Ike slutade som fjärde bästa hane.
Ambush Like It Or Not "Ike"
Jag försökte bidra till underhållningen i pausen… men misslyckades,.
Theas extra husse vägrade anmäla sig till klassen ”gubbe med hund”… Lite för
ung, kanske, men ett stålande ämne… Han hade dessutom vunnit, då inga
konkurrenter hade anmält sig.
Jessica med Johan som vägrar befatta sig med allt som har med "gubbe" att göra...
Logistik och planering… Det är en ingrediens i en utställning… så även denna dag… där det även gällde att planera sina toabesök. Jag hann… men knappt… Nästan så jag kände nytt behov när jag väl kom tillbaks… Alltså, utställningen var ett ypperligt arrangemang… men toan låg lite väl långt bort. Önskade nästan att jag var en hund, så jag obekymrat skulle kunna nosa till mig en gräsplätt…
Men
jag fixade mina behov, laddad inför tikarna… Dags för Salsa, som hunnit växa på
sig och blivit junior… glad ihågen, men egentligen i sin fulaste ålder… gänglig
och pälsen fläckvis vit och fläckvis mörkt vetefärgad.. den kulören skulle
säkert heta något exotiskt om typ Beckers fått namnsätta den. Men Salsa är
som sagt en röra… en naggande god sådan, och det visade hon och vann sin klass.
Slutade sedermera som BIM junior. Tror nog att hon kan växa till sig och bli en
liten godbit så småningom.
Whilizias Proud Mary "Salsa"
Sen var det dags för Sanna… My russian bitch… hon
ville inte alls… hon hade helt andra planer på vad som skulle hända…. Inget som jag tyckte om så
lite mer att jobba på där. Lite irriterad var jag, jag trodde jag förde över
det på Chess, som var nästa hund in i ringen, hon vägrade hålla upp svansen,
och jag blev så arg på mig själv, att jag påverkade henne negativt. Men så visade sig att Chess hade
vattensvans… och då går det ju inte bara att få upp den, i efterhand så inser
jag ju hur mycket hon försökte att få till en viftande svans… så allt ljus på
Chess, och lite mörker på mig som inte förstod hur det var fatt.
Har ännu inte vant mig vid att Thea går i championklass. Men det är inget som gör att jag deppar ihop. När det gäller Thea så spränger hon på något sätt alla gränser med sitt humör. En underbar hund att leva ihop med, men inte alltid så lätt… så mycket energi. Det visar hon också i ringen, hon är underbar att visa även om nagelbanden ryker… Men sen är det ju domaren som tycker, och Thea räckte inte till den här dagen. Men spelar roll… jag njuter när jag får gå in med henne, Gäller både Thea och Ike… Så härliga hundar som vill så mycket. Ett syskonpar som heter ”duga”.
Ambush I Knew I Loved You "Thea"
I
slutskedet var det dags för Björn . Parklass… två lika hundar med en förare…
Han har gjort det en gång tidigare, nu gjorde han det igen. Utan konkurrens…
men ändå… och riktigt snyggt . Björn med
Ike och Thea i kopplet. Det ser faktiskt riktigt fint ut. De är lite lika,
syskon som de är, har samma steglängd.
Vi kan väl säga som så att, ja, det händer… vi tar fel hemma i hastigheten…
BIR
o BIM avklarat, och bästa uppfödargrupp avklarad Grattis! Till vinnarna och
tack för ett härligt arrangemang. Ett arrangemang som en ung gentleman hade en
tung arbetsbörda…. August… vilket jobb du gjorde… lotter och alla priser. Och
att hålla reda på pappa…. Så han inte delade ut prisernas vitt och brett… Vi
hade ju vårt tält bredvid… så vi såg ju lite vad som hände ”backstage”
Kanonjobbat!!!
Efter allt när ringbanden plockats ihop så samlades vi ett antal hungriga
utställare…. Knyttis… så gott och välbehövligt för att orka packa ihop. Sen var
det bara att samla ihop allt pick o pack. Björn o jag hade valt att hyra en
stuga och bara vara på kvällen… ett sätt att slippa alla måsten på hemmaplan. Det
innebar samling vid pumpen. Eller rättare sagt samling vid Werner och Ninnis
och Tino och Ulrikas husbilar, För grillning och samkväm. Det är nog vid just
sådana tillfällen som jag inser varför jag håller på med det jag gör. Gott att
äta och så många skratt och en ljum sommarkväll. Det ska vara gött att leva…